Alkoholfritt med kvalitet ökar

Under många år har det varit en stark trend mot alkoholfira drycker världen runt. I flera år har man på topprestauranger i exempelvis USA, behandlat kvalitetsdrycker utan alkohol på samma sätt som vin. I Sverige ligger vi långt efter. Men konsumenterna går före. Försäljningen på Systembolaget av alkoholfria drycker ökar kraftigt. Detta trots att Systembolaget varit mycket senfärdiga på att utveckla detta sortiment. Men än sämre är det med livsmedelshandeln. Här hade de kunnat ta ett initiativ och visa vilken kvalitet de kan ha på ett dryckessortiment. Men så har inte skett. Det ger tyvärr de som argumenterar för fördelarna med Systembolaget vatten på kvarnen.


Lönsamma företag

Ju mer jag arbetar med slutrapporten för Framtidsbygd, desto klarare blir det att vi måste för mer lönsamhet bland de företag som säljer, mat, måltid och turism. Så många är livsstilsföretagare. Så många säljer oförädlade produtker nästan gratis. Det är inte hållbart.

Sverige - nolltoleransens land.

I mångt och mycket är Sverige nolltoleransens land. Det är bara en åsikt åt gången som det är tillåtet att ha. Men tack och lov finns det modiga sanningssägare. En av dem är Bo Rothstein. Hans artikel om vänsterns åsiktsförtryck är lysande (www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/bo-rothstein-vanstern-maste-rannsaka-sig-sjalv). Det gäller inte feministernas stopp att tala om hedersrelaterat våld.

 

Ett annat problem som är mer eller mindre förbjudet att ta upp är många muslimers hat mot homosexuella. Economist hade en lysande artikel om frågan förra veckan. I flertalet muslimska länder är homosexualitet förbjudet. I bl.a. Iran, Nigeria och Saudi Arabien är det förenat med dödsstraff. Och även bland många muslimer i Sverige är homosexualitet tabu. Vi tar emot en del flyktingar från dessa länder på grund av att de är homosexuella. Men inte ens i Sverige vågar de komma ut, av rädsla från andra medflyktingar. Ingen tjänar på att sopa frågor som hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap och homofobi under mattan.


Smaklust - vad gör vi med det?

Så blev det dock klart, att Smaklust får ställas in. Trist, visst är det så, men också tankvärt. Reglerna är ju sådana att man inte gång på gång kan får projektstöd till samma aktivitet. Det är bara att greppa läget och inse det, samt söka alternativa lösningar. Och egentligen, ska vi använda skattemedel till att låta folk få prova och köpa mathantverk till låga priser? Bör inte sådant skötas kommersiellt?


Smaklust inställd

Så kom då beskedet att Smaklust är inställd. För får annmälde sig. Den stora turistmässan TUR har problem. För får få ställer ut. En trend i tiden det är viktigt att reflektera över.

Fram för småkakor

Frukost på stationen i Uppsala. Och här har de klassiska svenska småkakor. Höga poäng! De svenska småkakorna är en klassiker som även internationellt är uppmakrsammad som något speciellt och viktigt att bevara. På alldeles för många fik är det de amerikanska jättekakorna som tar över. Låt oss kämpa för kakfatets överlevnad.

Saftig skinka

En tjusning med att bo i Wien är alla lokala småbutiker. Till höjdarna hör våra små charkbutiker, eller ”fläskerier” som de kallas för. Den närmaste gör sanslöst god skinka. Den godaste är full med vitlök och är synnerligen saftig. Här är skinka storsäljare året om. Den är färsk och skivas upp i perfekta skivor. Inga plastinbakade skivor här inte.  Nog borde vi även i Sverige kunna göra mer av skinkan är bara julskinkan.


Vad hände med IKEA?

IKEA tänker inte alls ta tillbaka de klassiska svenska livsmedlen. Att de tills viss del gör det nu beror på varubrist. IKEA var en stor exponent för svensk mat och skapade exportmöjligheter. Nu är det borta.

 

IKEA svarar att de kan pressa priserna med egna varumärken och att försäljningen går bra. Och givetvis har IKEA inget ansvar att exponera svensk mat i sina butiker. Tog vi IKEA för givet? Har Matlandet sökt samverkan med IKEA? Hur har Exportrådet samarbetat med IKEA? Eller tog alla det som självklart att IKEA alltid skulle finnas där med de svenska matikonerna?

 


Vad ska dryckerna heta?

De svenska dryckerna är en viktig del av den svenska måltiden. I arbetet kring Matlandet har dryckerna dock hamnat lite i bakvattnet och det är hög tid att lyfta fram dem. Men det finns en del begreppsproblem att hantera. Fram till för ett par år sedan kallades alla drycker som jäst av druvor, frukt och bär för vin, men den nya alkohollagen följer EU:s regel om att bara vin av vindruvor får heta vin.

 

De svenska vinodlarna gillar inte att begreppet fruktvin ändå används, bland annat av Systembolaget. Men alkohollagens beteckning ”annan jäst alkoholdryck” är ju inte ett särskilt säljande begrepp. Så vad ska vi kalla dessa drycker för?

 

Vinodlarna gillar inte heller begreppet gårdsvin, som Eldrimner använder bland annat i SM för mathantverk. Odlarna tycker att gårdsvin låter som något lägre stående och vill ha bort det.

 

Dryckerna utan alkohol behöver också ett säljande namn. Enligt alkohollagen kallas drycker under 2,25% alkohol för lättdrycker, men det är inte heller ett säljande namn. Systembolaget använder begreppet alkoholfritt, men då endast för drycker som har max 0,55 alkohol. Men alkoholfritt är inte heller ett säljande begrepp. Vilka alternativ kan man hitta?


RSS 2.0