Den tredje industriella revolutionen
Det pågår en dramatisk utveckling som kan liknas vid en ny industriell revolution, den tredje. Detta fenomen har inte uppmärksammats särskilt mycket i Sverige, vilket illustreras av en artikel skriven på Newsmill av förre ministern, numera chef för forskning, utbildning och innovation på Svenskt Näringsliv. Där framhåller han det troliga scenariot att tyngdpunkten i världsproduktionen flyttas till Asien.[1] Men den trenden har redan börjat vända.
Den första industriella revolutionen skedde under 1800-talet när det tidigare dominerande hantverket ersattes av fabriker, av industrier, där arbetet mekaniserades. Den andra industriella revolutionen skedde under 1900-talets inledning, när Henry Ford och andra utvecklade massproduktion där det löpande bandet var en viktig innovation.[2]
De två första industriella revolutionerna medförde att många människor blev rikare och urbana. De ledde till en omfattande migration från landsbygden till städerna. Nu är en tredje industriell revolution på gång, där tillverkningen digitaliserar allt mer. Och denna revolution innebär att en stor del av tillverkningen kan hämtas hem från de stora industrierna i låglöneländerna, till en småskalig produktion på landsbygden.
Det är flera samverkande teknologier som utvecklas snabbt, som smartare mjukvaror, nya material, avancerade robotar, webb-baserade lösningar samt kanske framför allt den snabba utvecklingen med tredimensionella skrivare. Dessa skrivare kan man skriva ut verkliga, fysiska produkter. Produkten ritas på datorns skärm eller scannas in, och sedan trycker skrivaren ut den. Bland det mer spektakulära som producerats på detta sätt är en fiol. Skrivaren kan även skapa rörliga produkter.
Denna digitalisering av tillverkningen innebär att behovet av arbetskraft minskar dramatiskt, vilket i sin tur leder till att det inte är lika intressant att ha produktionen i låglöneländerna. Trenden att återta produktionen till konsumentländer i Europa och till USA från Asien har redan inletts. Det blir också lätt och billigt att specialproducera varor exakt enligt kundens önskemål. Det är inte särskilt dyrare att printa ut en vara än att printa ut tusentals.
Materialåtgången minskas dramatiskt. Det traditionella sättet att tillverka är att ha massor med råmaterial som man gör olika detaljer av, för att därefter sammanfoga dessa. Nu kan en printer trycka ut denna produkt, genom att i lager på lager sammanfoga olika råmaterial, vanligen i pulverform. Ett exempel är flygplansindustrin som istället för att skapa en vinge ur en stor bit titan, nu printar vingen genom att foga samman pulveriserad eller flytande titan. Nya material kommer att växa fram, där redan nu kolfiber ersätter stål och aluminium.
Behovet av stora lager minskar också dramatiskt, eftersom man snabbt kan printa ut varorna när beställningar kommer. Troligen kommer transportbehoven också att minska dramatiskt, eftersom produktionen kan förläggas nära kunderna. År 2011 hade DHL ett seminarium där man diskuterade effekterna för företaget när denna utveckling slår till på allvar.
En annan effekt är att det blir lättare att skilja på den plats där innovation, design etc. sker och platsen för tillverkning. En person i en liten by på landsbygden kan ladda hem en produkt till sin dator och sedan printa ut den, alternativ sälja sin digitala ritning till någon som printar ut den i ett helt annat land.
Till detta kommer också den snabba demografiska utvecklingen i Kina. Under de senaste 30 åren har fertilitetsgraden i Kina sjunkit från 2,6 barn till 1,56 per kvinna. I Shangahai är fertilitetsgraden 0,6 medan den är 2,08 och stigande i USA. Under perioden 2010-2050 räknar FN med att andelen personer över 65 år kommer att öka med 17,4 procent i Kina, mot 8,1 procent i USA. Snabbt går Kina mot en åldrande befolkning och allt färre som är i arbetsför ålder. Samtidigt stiger lönerna snabbt i Kina. Redan nu finns det på sina håll en brist på arbetskraft och Kina är nu det land som har störst invandring, främst från Afrika.
Vi vill lyfta fram denna snabba och dramatiska utveckling, eftersom den erbjuder helt nya möjligheter för näringslivs- och landsbygdsutveckling i Sverige. Samtidigt som den kan innebära hot för en del av de traditionella industrierna, exempelvis den nu snabbt expanderande gruvnäringen, innebär den också fantastiska möjligheter för ny produktion i Sverige, inte minst på landsbygden.
[1] www.newsmill.se/artikel/2012/04/25/min-reform-av-h-gskolan-borde-varit-nnu-dj-rvare
[2] Se www.economist.com/blogs/schumpeter/2012/04/special-report-manufacturing-and-innovation, www.economist.com/node/21553017 och www.economist.com/node/21552901 Se också www.framtidskommissionen.se/globalisering/den-tredje-industriella-revolutionen/
