Föreningslivets förtroendekris
Edelman Trust Barometer är en internationell studie som görs årligen. Den nyligen publicerade barometern är intressant för Sverige. Förtroendet för den offentliga sektorn i Sverige ökar, medan den rasar globalt. Även förtroendet för företag ökar något i Sverige. Förtroendet för livsmedelsbranschen har ökat rejält med 12 procent. Kanske arbetet med Matlandet har gett branschen vind i seglen.
Men det är kris för föreningslivet. Förtroende för den ideella sektorn (NGOs) rasar i Sverige och vi ligger långt under världsgenomsnittet. Det är så illa att av de 10 undersökta europeiska länderna, så är det bara i Ryssland som förtroendet för NGOs är lägre än i Sverige. Man kan verkligen undra vad som har hänt; vad som har fått svenskarna att tappa förtroendet så kraftigt för den ideella sektorn.
Är det en efterdyning av skandalen i Röda Korset? Är det ett resultat av att media skrivit om att många anställda i de stora organisationerna har mycket höga löner? Eller är det ett resultat av att många tycker att föreningslivet inte gör så mycket? Inte minst i Sverige har den ideella sektorn traditionellt spelat en viktig roll, och det minskade förtroendet för föreningarna är viktigt att reflektera över.
Mannerström gnäller
Hemma i Sverige gnälls det en del om Matlandet. Leif Mannerström tycker att visionen att Sverige ska bli ett framstående matland är omöjlig. Han säger att ”myndigheterna måste sluta prata massa skit och i stället stötta och ta restaurangbranschen på allvar. Möjligen kan vi nå topp fem–sex i Europa, men dit är det fortfarande långt”.
Undrar vad Mannerström menar med att stötta restaurangbranschen. Nyss har den fått halverad moms, men det verkar inte räcka för Leif. Vad är det för mer stöd han behöver? Matlandet stöttar flera kocktävlingar och SHR har ett intressant projekt för krogarna. Vad mer vill han ha?
LRF gnäller
Även LRF gnäller. LRF-ordföranden Helena Jonsson tycker att Matlandet-satsningen är "en vacker fasad". Hennes företrädare Lars-Göran Pettersson deltog aldrig som sakkunnig i det "expertråd" där han var inbjuden till och tycker att ”hela det där matlandet-konceptet är väldigt tveksamt egentligen”.
Men nu har Helena pratat med Eskil. Nu ska bönderna lyftas fram mer och LRF blir gladare. Och förhoppningsvis mer engagerade också.
Matlandet Sverige hyllas internationellt
Intresset i media för Sverige är stort. New York Times lyfter fram Dalarna som en av de 45 destinationerna i världen att åka till år. Bra restauranger är ett av skälen. http://travel.nytimes.com/2012/01/08/travel/45-places-to-go-in-2012.html?pagewanted=all
Financial Times konstaterar att Sverige är en av världens toppdestinationer att besöka i år. Vår utmärkta mat är ett av skälen.
www.ft.com/intl/cms/s/2/e442c1c4-21bc-11e1-8b93-00144feabdc0.html
The Guardian skriver om ”The Stockholm syndrome” och hyllar Mistral och Frantzén-Lindeberg.
Guardian hyllar också Fäviken och Magnus Nilsson. Magnus är på väg att bli Sveriges mest inflytelserika kock, om han inte redan är det.
www.guardian.co.uk/lifeandstyle/2012/jan/22/magnus-nilsson-faviken-sweden-chef
Internationellt går vi uppenbarligen hem. Sverige det nya Matlandet blir alltmer omtalat där ute. Och att det inte bara är Stockholm utan även Dalarna och Fäviken som hyllas, visar att Sverige det nya matlandet inte bara handlar om storstaden.
Matlandets vinnare - vilka blir det?
Det är intensiva tider för Matlandet på många sätt. Nyss gick ansökningstiden för projekt kring Matlandet (livsmedelsstrategin) ut, och intresset var rekordartat med runt 130 ansökningar. Konkurrensen är stenhård och många vill vara med och utveckla Matlandet.
Vilka projekt är det vi behöver för att uppfylla visionen on Matlandet? Den debatten borde vi föra lite tydligare. Under arbetet med symposierna Framtidsbygd är det en fråga som dyker upp gång på gång, nämligen att entreprenörerna måste sättas mer i centrum. Vi behöver ha fler företagare som är drivande och färre anställda projektledare. Undrar hur det ser ut med årets ansökningar?
Det vore också i intressant att få en inblick i vilka kriterier Jordbruksverket har i sina bedömningar. Vad är det som avgör att ett projekt får ja och andra får nej?
Kineserna skakar om
Sedan några år tillbaka har kinesernas intresse för de finaste vinerna från Bordeaux ökat explosionsartat. Det gäller särskilt Ch Lafite, vars priser har nått enorma höjder när de rika kineserna slåss om de få flaskor som finns. 15 kända vinslott i Bordeaux ägs av kineser.
Men nu börjar konsumtionen av vin att öka bland kineserna i allmänhet. Med en konsumtionsökning på nära 35 procent per år handlar det om enorma volymer. Kineserna dricker nära 2 liter vin per person, förvisso en blygsam volym i jämförelse med många andra länder, men när det finns över 1,3 miljarder människor som bor i Kina, påverkar dessa ökningar världsmarknaden. Inom några år kan det stora internationella vinöverskottet vara som bortblåst. När man diskuterar om de svenska vingårdarnas framtid bör givetvis detta tas med i ekvationen. På sikt kommer konsumtionen av vin att öka dramatiskt på grund av kinesernas ökade intresse. Kina kommer snart att bli världens största vinland räknat i total konsumtion .
Och det är inte bara vin det handlar om. Kineserna dricker också alltmer öl. Konsumtionen ökade med drygt 9 procent förra året, men med hela 22 procent i december 2012. Kina är därmed världens största ölland räknat i total konsumtion. Och givetvis kommer detta att påverka världsmarknaden, inte bara vad gäller öl utan givetvis också efterfrågan av korn och humle.
Kina - en ny exportmarknad för Sverige?